Pohjantuuli

Sydämessäni sisällä on turvapaikka rakkauden.

Minä sanojani lämmittelen keskellä helmikuun,

ne nyrkeillään takovat päästäkseen ulos

sisältä kallonumpiluun.

Rakkautta raastavaa, talvi, hiekoitetut jäätiköt,

ne talvenpintaa koristaa.

Niin paljon povellaan saa kantaa yksinäinen ihminen.

Vain pohjantuuli soittaa musiikkia sen kylmänkaipauksen.

I mitt hjärta, i kärlek är en fristad. 

Jag säger till min varma upp i mitten av februari, 

de slår knytnävarna för att komma ut 

fastsatta på insidan av skallbenet ha ökat. 

Kärlek-inredningar, vinter, brydde glaciärer, 

de dekorera ytan på vintern. 

Så mycket barm utsättas för en ensam man. 

Endast basen av vinden för att spela musik i kylan längtan.

In my heart, in love is a refuge. 

I tell my warm up in the middle of February, 

they beat their fists to get out 

attached to the inside of the skull bone to have increased. 

Love-racking, winter, cared glaciers, 

they decorate the surface of the winter. 

So much bosom be subjected to a lonely man. 

Only the base of the wind to play music in the cold longing.